24 Sep

Where are all the young volunteers?

danish_leadership

Did you know that only 7.7% of the members of the Finnish Red Cross are youth? Did you know that the mean age of our members is 57.5 years? We’re hardly considered as a youth organization and it affects us in a bad way. Our goal has been set to double the amount of youth members by the end of 2017. So how can we do it?

Two years ago I participated to a FRC study trip to Macedonia and Kosovo. There the local Red Cross branches successfully recruited almost all of their volunteers from schools. Also many Asian and African countries have mainly youth volunteers.

In Norway, Sweden and Denmark they have a separate Red Cross Youth organization. That seems to attract more young volunteers. However, that contradicts the Red Cross and Crescent movement’s basic principle of unity. The rules say there should be only one national society in each country, but these Nordic countries have organized it differently. It seems to work.

Could having a separate youth organization be a solution to our problem of not having enough youth members and volunteers? It has its pros but I wouldn’t go that far.

“I have learned that good leadership is about knowing the people you are a leader for.”

I dream that one day there won’t be separate activities for example for youth or immigrants because they have all been integrated to the organization and society so well. Mixing different ages and backgrounds can be a strength. However, peer-to-peer activities seem to be more important to youth than to other groups.

Who are they?

I have learned that good leadership is about knowing the people you are a leader for. By knowing their strengths, weaknesses, interests, motivation and the way they want to be rewarded is the key.

Young people need leaders that really want to know them: Who are they? What motivates them? Which of their strengths would be useful in their volunteer work?

This is especially needed now as Europe is flooding with refugees and the demand for volunteers to help them is high. It’s important to make sure that those who have already signed up to volunteer should be warmly welcomed to the organization.

It’s about giving a seat

Sometimes young people complain about not being heard in branches, districts or at the national level. But the truth is that there are many places of getting heard. You just need to find them and use them.

Let me give you an example: In the Danish Red Cross Youth Leadership Academy we had an exercise where our team had to verbally guide one team member blindfolded through a small track. The other team had to shout false directions to make our team fail. Afterwards in the feedback session somebody said that the person leading should have the loudest voice. There were so many other sounds that were trying to distract from the guidance.

Of course, it’s so simple. We, as youth, should have the loudest voice. It doesn’t mean standing in the barricades and yelling your say, it’s about giving a seat to an old lady on the bus and standing by a small boy who’s been bullied by his classmates.

It’s about speaking up for others. Especially today when budgets seem to be more important than the people. Humanity – humanity should have the loudest voice.

camp

Senja Multala (right), is the President of the Helsinki and Uusimaa District Youth Committee in the Finnish Red Cross. She loves her work, as she gets to work with amazing volunteers who are enthusiastic about what they do. She travelled to Denmark for a 13-day Danish Red Cross Youth Leadership Academy Training.

Do you want to make a difference?

At the moment The Finnish Red Cross is rewriting its rules and there is a need for young people´s voice in the workshops. Keep your eye on the event calendar for more information, contact a youth coordinator that runs activities in your region or sign up to be a volunteer. 

Text and pictures: Senja Multala

17 Sep

Röda Korset religiöst obundet, eller?

Two children in Yalda read with joy the content of the food parcel that they received at the humanitarian aid distribution by the Syrian Arab Red Crescent. The food parcel is heavy as it is full of many items. The Syrian Arab Red Crescent managed to deliver food parcels in Babila, Yalda and Beit Sahem suburbs of Damascus, which have been under siege for 1 year. Paketti. Paketit. Lapsi. Lapset. Avustus. Avustukset. Apu. Polkupyörä.
Det finns många symboler inom Rödakorsrörelsen. Två barn har ett matpaket i Syrien från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Bild: Ibrahim Malla/IFRC

När jag började skriva för Röda Korsets ungdomsblogg Henry goes live för drygt ett år sedan, var det förvånansvärt många som sade ”Men Elin, du är ju inte kristen, hur går det ihop?” Jag blev överraskad över den okunskap som fanns bland annars väldigt pålästa vänner och bekanta.

Röda Korset har alltså ingen koppling till någon religion. Ändå har organisationen godkänt andra symboler för att undvika de konflikter som kan uppstå på grund av de associationer som är förknippade med ett kors. En av dessa symboler är den Röda Halvmånen.

Röda korset antogs som skyddsemblem i krig för 151 år sedan då Genevekonventionen undertecknades år 1864. Tanken var inte att emblemet skulle symbolisera någon religion utan inspiration togs från den Schweiziska flaggan, eftersom organisationens grundare Henry Dunant också var schweizare och Schweiz var redan då en permanent neutral stat. Senare har röda halvmånen och röda kristallen införts som officiella emblem. Men varför?

Jag frågar Juhani Parkkari, som arbetar som militär jurist vid försvarsmaktens huvudstab och håller Röda Korsets kurser i humanitär rätt.

Vad är ett skyddsemblem?

Skyddsemblem används i konfliktsituationer. Det är strikta regler för när och hur symbolen får användas. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen är skyddsemblem enligt den internationella humanitära rätten, vilken innehåller krigets lagar som reglerar vad man får och inte får göra under krig. Skyddsemblemen skyddar alla sårade och sjuka samt civil och militär sjukvård i väpnade konflikter. Det är förbjudet att angripa fordon, byggnader eller personal som bär emblemen.

Vilka var reaktionerna när röda halvmånen användes första gången?

Symbolen användes första gången i kriget mellan Ryssland och Turkiet år 1877-1878. Men symbolen trädde i kraft som officiellt skyddsemblem först efter första världskriget år 1929.

Det var ingen som protesterade emot Turkiets användande, men det ansågs ändå inte först vara brådskande att införa symbolen som officiellt skyddsemblem. De muslimska staterna förknippade troligtvis det röda korset mot vit bakgrund med korstågen på medeltiden, där riddarna hade det röda korset mot vit bakgrund på bröstet. Alla uppfattade därför inte korset som neutralt. Idag används länder med stor muslimsk befolkning röda halvmånen.

Röda Korset är ju en politiskt och religiöst obunden organisationen. I och med att man godkänner nya symboler, som helt klart symboliserar en religion, godkänner man inte då också i princip att det finns en religiös innebörd i det röda korset?

Det beror på hur man tolkar det. Det har diskuterats. Speciellt år 1929 när man också gav Iran rätt att använda röda lejonet och solen som symbol. I Iran började de ändå sist och slutligen använda röda halvmånen de också. Alla går inte med på att använda korset det ger fel associationer. Det är en svår fråga.

Varför valde man inte att bara ta i bruk en helt neutral symbol istället för två (korset och månen)?

Det förstod man inte just då. Först efteråt förstod man det. Först år 2005 införs den neutrala symbolen, röda kristallen. Det är också svårt att få en gemensam hållning bland över 100 stater. Det är inte så lätt. När det här började diskuteras för första gången så fanns det inte ännu så många självständiga stater där majoriteten var muslimer. Efter andra världskriget blev fler muslimska stater självständiga.  Och då blev det mer aktuellt.

Kan Röda Korset vara Röda Korset utan en symbol?

Det måste finnas ett gemensamt skyddsemblem. Om det inte finns så skulle väpnade styrkor kunna anfalla vad och vem som helst. Det är väldigt viktigt inom den humanitära rätten.

Har den röda halvmånen varit speciellt aktuell under den senaste tiden?

Nu speciellt i Syrien har det varit viktigt. Men de stridsgrupper som inte är representanter för någon stat följer inte alltid den humanitära rättens lagar. IS till exempel bryr sig inte om de internationella skyddsmärkena, oberoende om det är röda halvmånen eller röda korset. Röda Halvmånens generalsekreterare sköts i Syrien, till exempel. Mellan stater har det börjat fungera det här systemet, men mellan rebellgrupper och andra organisationer så fungerar det ännu inte.

Kommer det fler symboler i framtiden?

Efter den här röda kristallen nu, så kommer det troligtvis inte fler symboler. De flesta inom Röda Korset i Finland vill nog inte gå över till den röda kristallen, vad jag har förstått. Varför skulle man ändra på ett bra brand? Men det är klart att om man idag skulle grunda den här organisationen eller ett system med skyddsemblem så skulle man troligtvis genast införa en totalt neutral symbol i förhållande till religion, som den röda kristallen.

Andra symboler inom Rödakorsrörelsen:

rc-symbols

  • Röda kristallen togs officiellt i bruk år 2005. Symbolen är helt neutral och politiskt, kulturellt och religiöst obunden. Eritrea är det första landet där man använder röda kristallen både inom staten och utanför.
  • Röda davidsstjärnan (Magen David Adom) används bara av Israels nationella förening och är inget officiellt skyddsemblem utanför Israel. I Haiti till exempel så använde de Israeliska grupperna den röda kristallen.
  • Röda lejonet och solen har tidigare använts i länder med muslimsk befolkning. Symbolerna används inte idag men är fortfarande klassade som officiella emblem för organisationen.

Läs mer om användningen av skyddsemblemet.

Vill du lära dig mer om Röda Korsets symboler och krigets lagar? Anmäl dig till aktiviteter och kurser i humanitär rätt (på finska).

Text: Elin von Wright

10 Sep

Vietä yksi vähemmän ylellinen päivä

Mitä jos säästäisit tänään kahvi- tai herkkurahasi ja tekisit jonkun toisen päivästä rutkasti paremman? Haastamme sinut ja kaverisi viettämään herkutonta tai muuten vähän vähemmän ylellistä päivää ja antamaan siitä säästyneen summan Henry Goes Live Hunger Day 2015 -nettilippaaseen. Ota etulähtö Nälkäpäivään!

Olemme ilahtuneena seuranneet, miten viime viikkoina moni on innostunut keräämään vaatteita ja kodintarpeita turvapaikanhakijoille sekä lähtenyt vapaaehtoiseksi vastaanottokeskuksiin. Kaikki tämä solidaarisuus on mahtavaa, mutta ei vähennä rahallisen tuen tarvetta katastrofityöhön, kuten maanjäristyksen runteleman Nepalin jälleenrakennukseen tai pakolaisten olojen parantamiseen esimerkiksi leireillä.

Osallistu Nälkäpäivä-keräykseen valitsemalla tavallasi ja haasta sosiaalisessa mediassa muutkin mukaan. Keräyslippaan löydät blogin sivupalkista. Lahjoituksen voi tehdä verkkopankin kautta, ja voit lahjoittaa myös nimettömänä.

Nälkäpäivä on Suomen mittavin hyväntekeväisyyskeräys. Alkunsa Nälkäpäivä on saanut 35 vuotta sitten, tosin silloin nimellä Siskon päivä. Sen perimmäisenä ajatuksena oli, että omista herkuista nipistetään, jotta ruokaa saataisiin sitä eniten tarvitseville. Nykyään varoja kartutetaan katastrofirahastoon, josta niitä jaetaan hädänalaisten auttamistyöhön, kuten luonnonkatastrofien uhrien terveydenhuoltoon ja heidän perustarpeidensa varmistamiseen.

Nälkäpäivän alkuperäinen idea on yhä ajankohtainen, vaikka nimi onkin muuttunut. Omista herkuista ja yleellisyyksistä ei edelleenkään tarvitse nipistää paljoa, jotta voi olla avuksi sitä tarvitseville.

Mikä on sinun prioriteettisi?

Lue lisää Nälkäpäivästä, joka järjestetään virallisesti 17.9–19.9. Tutustu myös sosiaalisessa mediassa onnistuneesti levinneeseen bloggaajien pakolaiskriisikeräykseen.

Ps. Vielä ehdit ilmoittautua myös lipaskerääjäksi yksin tai porukalla. Siitäkin tulee hyvä mieli.

Infografiikka: Riikka Hietajärvi
Tekstit: Riikka Hietajärvi & Mirkka Helkkula

03 Sep

Haluatko auttaa nuoria? – tutustu Nuorten turvatalon yövuoroon videolla

Videobloggaajamme Joona piipahti Helsingin Nuorten turvatalolla tapaamassa vapaaehtoisena yövuorossa olevaa Sampo Kaurasta ja Punaisen Ristin kriisi- ja perhetyöntekijää Niko Nurmista. Katso, minkälaisessa huoneessa vapaaehtoinen nukkuu ja mitä terveisiä Sampo lähettää vapaaehtoistyötä Nuorten turvataloissa harkitseville.

Näin voit auttaa Nuorten turvataloissa

  • Nuorten turvatalot tarvitsevat sitoutuneita vapaaehtoisia, jotka voivat avustaa työntekijöitä talon pyörittämisessä. Vapaaehtoiset osallistuvat talon arkirutiineihin, kuten päivittäiseen ruoanvalmistukseen ja pyykkien pesuun.
  • Jokainen uusi vapaaehtoinen saa koulutuksen ja henkilökohtaisen opastuksen rooliinsa. Vapaaehtoisilta vaaditaan vaitiolovelvollisuutta.
  • Vapaaehtoiset sitoutuvat keskimäärin tekemään yhden vuoron kuukaudessa.
  • Vapaaehtoisia tarvitaan myös Nuorten liveryhmä-nettipäivystyksiin. Nuorten turvatalot pitävät kansallista chat-päivystystä tiistaisin ja torstaisin ja joka kuun viimeisenä perjantaiyönä.
  • Nuorten turvatalolla vapaaehtoisena saat arvokasta kokemusta nuorten parissa työskentelystä ja pääset toimimaan ammattilaisen rinnalla. Ongelmatilanteissa et ole koskaan yksin.
  • Lue lisää vapaaehtoistoiminnasta turvatalolla. Imoittaudu vapaaehtoiseksi ottamalla yhteyttä lähimpään turvataloosi tai täyttämällä nettilomake. Valitse toimintamuodoksi: turvatalojen vapaaehtoiseksi.

Lue lisää Punaisen Ristin nuorten turvataloista ja etsi sinua lähin turvatalo täältä.