15 Jan

I förvaret finns ingen frihet

Krämertsskogs förvar. Foto: Elin von Wright

Krämertsskogs förvar. Foto: Elin von Wright

This first article discusses the problematics that we face in Finland with our current detention law concerning asylum seekers. The author Elin von Wright met Bashir, who tells his seamy story as an under-aged Somali kept in captivity in Finland.

Bashir förde en fyra år lång kamp emot finska myndigheter. Under de fyra åren lyckades han lära sig finska, få vänner och skapa sig ett nytt liv. Men Bashir fick avslag på sin asylansökan. Samma dag som han skulle göra ett inträdesprov till en gymnasieskola med en engelskspråkig linje, kom polisen och hämtade honom. Han låstes in i Krämertsskogs förvarsenhet i Helsingfors.

Bashir är född i Somalia. Han flydde från sitt hemland för tio år sedan. Då var han bara 16 år gammal. Han lyckades ta sig med livet i behåll i en proppfull båt från Libyen till Malta. Alla ombord i båten klarade sig inte.

Vi var radade på varandra i båten. Vi var tvungna att sitta helt stilla, annars kunde båten kapsejsa. Vi hade ingenting att äta och många var sjuka. På medelhavet fick vi motorstopp och båten drev omkring i flera dygn. Jag reste med två vänner, men de fick aldrig se Europa, säger Bashir.

Bashir var medvetslös när han plockades upp av gränsbevakningen i Malta. Han vaknade upp två dagar senare.

Idag är Bashir 26 år gammal. Han har nu bott och studerat i Finland i tre år. Minnena från den första tiden i Finland är nu vaga. Förvaret vill Bashir helst glömma.

Flyktingar som kommer till Malta 2011. Foto: Reuben Piscopo, Malta Red Cross

Flyktingar som kommer till Malta 2011. Foto: Reuben Piscopo, Malta Red Cross

Ett fängelse

När Bashir togs till Krämertsskogs förvar för drygt fyra år sedan fick han ingen shock. Han hade redan hunnit vara inlåst 9 månader i ett liknande förvar på Malta, det första EU land han kommit till. Där togs hans fingeravtryck. Vilket kom att ha förödande konsekvenser för Bashir några år senare.

Enligt Dublinfördraget ska en flykting söka asyl i det första EU land han eller hon kommer till. För Bashir var det Malta. I Finland några år senare berövades därför hans frihet igen. Han skulle skickas tillbaka till Malta. Men innan resan blev han inlåst på förvaret i Helsingfors.

“Förvaret är som ett fängelse. Byggnaden är omringad av galler. Du får inte gå ut när du vill och de konfiskerar din telefon, åtminstone om du har kamera på telefonen. På förvaret i Helsingfors får man ändå använda telefonen ibland. På Malta kunde de söndra en telefon som hade kamera mitt framför ögonen på ägaren,” säger Bashir.

Flera barn på förvaret i Finland

Bashir minns att det också fanns flera barn bland de som låstes in i förvaret i Finland.

– Män och kvinnor är placerade i separata avdelningar. När jag var inlåst på förvaret fanns där också flera barn och gravida kvinnor.

På förvaret handlar allt om att vänta. De flesta väntar på dagen de ska bli utvisade. Bashir satt inlåst på Krämertsskogs förvar mellan en och två månader.

Jag mådde inte bra där inne. Jag kunde inte påverka min situation och det gjorde mig frustrerad, säger Bashir.

Fick ett värdigt liv till slut

När Bashir skulle bli utvisad och satt inlåst i Krämertsskogs förvar i Helsingfors hade han tappat hoppet om Europa och Finland. Han sov dåligt och hade traumatiska minnen från resan från Somalia och livet där. Under mer än fem år i Europa hade han ständigt kämpat om att bara få ett drägligt och fritt liv.

“Jag och flera i min situation har fått utstå diskriminering och rasistiska kommentarer av speciellt polisen i Vasa. Jag ville aldrig komma tillbaka till Finland tänkte jag då. Men så tänker jag inte nu längre. Jag trivs bra. Jag har många vänner och har snart en utbildning.”

I sommar utexamineras Bashir som elingenjör.

“Jag hoppas att jag får ett jobb och en lön så att jag kan åka och hälsa på min familj i Somalia. Min syster pratar jag med via facebook och på telefon då och då. Men min mamma har jag inte sett på tio år. Jag saknar henne,” säger Bashir.

Bashir heter någonting annat i verkligheten.

Asylsökande barn i fängelselika förhållanden

Regeringen har godkänt en lag som tillåter att asylsökande minderåriga också i fortsättningen kommer att låsas in i slutna institutioner, så kallade förvarsenheter. Målet var att förbjuda förvar av barn och att göra förhållandena bättre på förvaret. Men lagen leder till ännu mer fängelselika förhållanden för de asylsökande.

När en flykting inte får asyl i Finland, måste han skickas ut ur landet. Resan går för ganska många via en förvarsenhet. Förvarsenheter är låsta byggnader, ofta omringade av taggtråd. Personerna kan röra sig ganska fritt inne i byggnaden men ytterdörrarna är låsta och de får inte gå ut när de vill. I Finland finns två förvarsenheter. En i Kärmertsskog i Helsingfors och en i Joutseno nära Villmanstrand.

Enligt lagförslaget får ensamkomna barn under 15 år inte låsas in mer. Men 16 åringar och uppåt kommer fortfarande att tas i förvar. Hur unga barn som helst som är med sina föräldrar kan också låsas in på en förvarsenhet.

I flera år har lagen beretts och nu behandlas lagförslaget i Riksdagens utskott.

Bashir. Foto: Seppo Kujanpää

Foto: Jarkko Mikkonen, Finnish Red Cross

Elektronisk övervakning

I december 2014 publicerade inrikesministeriet en utredning om alternativ till förvar. Där presenteras bland annat elektronisk övervakning, som t.ex. fotboja, som alternativ till att låsa in ett barn i förvar. Alternativen ska ytterligare utredas.

“Vi har inte kommit längre än så här. Förslaget ska ännu behandlas i förvaltningsutskottet. Jag hoppas att de ska vara klara i slutet av januari eller februari,” säger Harri Sivula, tjänsteman på Inrikesministeriet som lett beredningen av lagen.

Alla experter har redan hörts. När förslaget kommer att skickas till Riksdagen för röstning är ändå oklart.

Jag kan inte förutspå hur det kommer att gå. Men jag hoppas att förslaget går igenom som det ser ut nu, säger Sivula.

 Förvar aldrig i barnets bästa

Flyktinghjälpen är en av dem som har kommit med stark kritik mot förslaget.

“Oberoende var i asylprocessen borde ett barn aldrig låsas in på en förvarsenhet. Förvar är aldrig i enlighet med ett barns bästa,” säger Kaisa Väkiparta, informationschef på Flyktinghjälpen.

Förra året placerades omkring 440 personer i förvaret i Krämertsskog, tio av dem var barn som hade kommit utan sina föräldrar.

“Jag är orolig att det kommer att ta allt för länge innan lagen godkänns. Vi har tid, men vi har inte mycket tid,” säger Harri Sivula på Inrikesministeriet.

Målet är att få igenom lagförlaget innan riksdagsvalet.

Röda Korset har också offentligt tagit ställning emot lagförslaget.

“Det största problemet med det här lagförslaget är att förvar av barn inte förbjuds. Som försvarare av mänskliga värden vill vi ta ställning i sådana frågor där de utsatta inte själva kan försvara sig. Många av de som placeras i förvar har aldrig begått något brott, utan har flytt från krig och människorättskränkningar,” säger Kristina Kumpula, generalsekreterare på Röda Korset i Finland.

Kristina Kumpula, generalsekreterare på Röda Korset i Finland skrev tillsammans med Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnestys finska avdelning, en kolumn i Helsingin Sanomat i december 2014. Ni kan läsa kolumnen här.

Lagförslaget på svenska.
Lakiehdotus suomeksi.

Text: Elin von Wright

Leave a Reply, but while doing so Please respect the seven fundamental principles of the Red Cross and Red Crescent Movement (humanity, neutrality, impartiality, independence, voluntary service, unity, universality). Thank you!